Kan detta vara den jobbigaste helgen i mitt liv? Den är minst sagt i klass med det i alla fall. Och den här gången är det jag själv som har försatt mig i situationen. Det kommer såra, helt klart när jag får orden till mig. Men jag behöver det. Hur ska jag annars gå vidare? Eller stå starkt kvar? Vi får se vad som händer imorrn kväll. Om det händer. Händer det inte, går jag vidare. Men jag ska visa mig stark, ha ett leende på läpparna och endast ge min tid åt det som gör mig happy happy. Som vänner, familj och framtidsdrömmar. Åh ja. Jag drömmer om lyckliga dagar i Spanien. Underbart. It keeps me going. Keeps me going with a huge smile on my face.
