SKRIVET: 2011-02-14, kl 19:43:27 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
ORKAR INTE MERSKRIVET: 2011-02-13, kl 21:21:48 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
PHANSINGO DLAMESKRIVET: 2011-02-13, kl 18:21:23 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
ME WANT TATTOOS!SKRIVET: 2011-02-13, kl 13:37:00 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
THIS IS REALITY AND WE'RE CRUELPå Färöarna lär sig barnen att valslakt är OK, och för att bli en man ska de slakta en val. Måste vara inavel på den jävla förbannade ön! SJUKA JÄVLA IDIOTER VILL SKJUTA HELA JÄVLA BUNTEN!
Vi MÅSTE reagera! Vi kan inte fortsätta så här, vi måste ta ansvar för vad vi gör, KÄNN SKULD! För det är alla vårat fel. För att få djupare förståelse, se Sharkwater!!
SKRIVET: 2011-02-13, kl 02:07:00 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
BEAUTIFUL CREATURES"They deserve to live on this planet as much as we do."
"We're trying to play gods, deciding who should live and extinct. But we're just a primitive specie with too much control."
SKRIVET: 2011-02-12, kl 19:04:43 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
THINK ABOUT IT - QUOTESspend life with who makes you happy, not who you have to impress.
-theodore roosevelt
-einstein
-jonas salk
-taylor swift
SKRIVET: 2011-02-12, kl 16:12:22 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
VAD JAG STÖR MIG PÅ1. Stavfel
Speciellt på bloggar. Det är ju meningen att din blogg ska locka läsare och ha kvar dem, med din text. Inte att de ska behöva kämpa med att läsa vad det egentligen står bakom "nsabbköp" eller "abra" (snabbköp, bara - bara exempel). Det är IRRITERANDE! Så snälla, ni har ju tid att läsa igenom vad ni har skrivit innan ni klickar på "spara & publicera". Please, for your readers! Det känns mer proffessionellt då också. Tackar.
2. För mycket plugg
Man känner att man inte har något plugg, ett par veckor går, bara chilliga lektioner i skolan. Tills BAM! Så kommer alla inlämningar, prov och förhör samtidigt. INTE OKEJ! För mig. Har just nu så mycket ångest att jag får blackouts för vilka ord jag ska använda och hur jag ska börja, fortsätta och avsluta saker och ting (ex mitt tal). Inte okej :(
3. Mitt asbergerssyndrom
Alla människor har minst ett asbergerssyndrom. Mitt är att jag inte har någon gräns på att vara social. Alltså skickar jag sms, efter sms, efter sms. Även om jag inte får något svar. Jag vet inte gränsen förrän personen säger till på skarpen. Då lägger jag av helt. Då är du borta. Så det är sjukt jobbigt, antingen är jag extremely på med sms, och även i samtal ofta, eller så skiter jag i dig 200%. Måste också ha alla korten på bordet för att förstå. Ger du mig massa "hints" och "speciella koder" så fattar jag inte. Säg allt ordagrant. Då förstår jag. Heuheu.
4. Alla ♥ dag
Förstår inte vad som gör denna dagen så speciell. Visst, vet om hela historien kring St. Valentine meeeeeen skitdag för mig! Varför ska det behövas finnas en dag för att man ska vara extra gosig, snäll och kärlekfull? De andra 364 dagarna på året då? Bullshit day! Bara företag som vill tjäna pengar. Men självklart vill jag ändå ha en puss.... och kramar! För om det krävs en speciell dag för någon att göra det, så fine with me. Men då vill jag inte vara din de andra dagarna. :) MEN MEN nu babblar jag på för mycket. Ni förstår min poäng. Goot.
5. Vänner som förändras till det de sa att de INTE skulle bli
Vänner umgås med sin pojkvän 24/7, verkar ha blivit hjärntvättat och tro att de inte längre har några vänner. Alla kommer inte finnas kvar vid er sida om ni håller på så. Alla relationer, vänskap som kärlek, behöver underhållas för att överleva ups and downs. Punkt.
SKRIVET: 2011-02-11, kl 20:08:48 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
FILM - SHARKWATERSHARKWATER heter den. Går att se i 9 delar på youtube!
SKRIVET: 2011-02-11, kl 15:34:41 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
BRUNO MARSMen Bruno Mars, han är ju klockren. Vilka texter, vilken stil. Med tanke på sitt tidigare liv så har vi något gemensamt. Han är en förebild, med sina texter och sin framgång. Love you Bruno. You make me keep on.
Här kommer en klassiker, och en mindre känd med herr Mars.
Så här sade Bruno Mars själv om låten: "This song is called Just the Way you Are, and it's a song women need to hear. 'Cause they're beautiful. Just the way they is!"
You can count on me like 1,2,3 I'll be there, and I know that when I need it I can count on you like 4,3,2 you'll be there, cuz that's what friends are supposed to oooohhhh.... yeeeh yeeh.
Saknar denna vänskap med några av mina vänner, som blivit kompisar...
SKRIVET: 2011-02-11, kl 11:41:00 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
MORE INSPIRATION PICSSKRIVET: 2011-02-11, kl 07:50:00 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
JUST BECAUSE YOUR WAIST IS SMALL DOESN'T MEAN YOU'RE BEAUTIFULGrundfaktorn
Media, liksom samhället, inprintar och hjärntvättar oss varje dag som går. Varje gång vi ser på television, varje gång vi ska köpa kläder, liksom varje gång vi ska handla mat. Lite halvt omedvetet får vår hjärna en bild av hur man ska se ut. Vad som är attraktivt. Vad som får en att lyckas. Brösten ska vara i rätt propotion till vår kropp, minst c-kupa så killarna i över huvudtaget får något att ta i. De gillar bröst. Det vet vi. Kroppen i övrigt ska vara fast, låren ska inte gå ihop när vi går/står upp. Inga celluliter finns, har ni tänkt på det? Att inte på en enda bild vi ser i media är oretuscherad? Kroppen ser så där perfekt fast ut, utan celluliter, jämna bröst och inga blåmärken eller övriga "fula" märken finns på modellernas kroppar. I undantag är det ju såklart skvallertidningarnas bilder, paparazzi bilder alltså. Ofta är de hyffsat oretuscherade i alla fall.
Skavanker
Det jag försöker få sagt här är att vi får omedvetet en lurkande bild av att ha en kropp som inte går att ha naturligt. En felfri kropp. När vi då hittar våra egna skavanker, till exempel celluliter eller kanske ett födelsemärke i ansiktet så tappar vi självförtroendet. Varför ska vi göra det? HUR är det möjligt att vi ska må dåligt, känna oss fula för att vi har en skavank som ingen vi sett i samhället/media haft?
Själv har jag celluliter, men jag vet också att det är för att jag inte är i min toppform ännu. Förmodligen kommer jag ha kvar mina celluliter när jag nått mitt mål, men då ska jag inte skämmas över dem. De ska bli en del av mig. Jag har även ett par födelsemärken på vissa delar av kroppen som jag tidigare absolut inte velat ha. Nu älskar jag dem. De gör mig unik, personlig och får mig att känna mig speciell. För tänk vad tråkig världen skulle vara om alla hade perfekt kropp, hy och allt därtill. Jag hade inte velat leva i den världen kan jag lova.
Bröst
Jag älskar bröst. Ca 90% av alla kvinnors bröst är ojämna (naturliga bröst). Oftast är det vänstra bröstet större. Mina bröst är mina älsklingar. För mig är de inte perfekta, då min syn på bröst är snedvriden. Min hjärna säger att jag ska ha C-kupa, först då ska jag vara nöjd. Men samtidigt kan man tänka - först när en kvinna är runt 21 är brösten färdigväxta. Och är man inte nöjd då, finns chansen att man redan blivit nöjd med sina fina, unika bröst. Är man dock fortfarande osäker med sin kropp som man levt med och överlevt influensor med så kan man ju fixa onaturliga bröst. Implantat. Killar föredrar naturliga bröst. Det är 100% sant. Jag lovar. Ingen kille i världen är värd att göra implantat för. Inte ens om han hotar med att göra slut om du inte gör dem. Seriöst, vem fan vill leva med en utseendefixerad idiot? Som bara ser dig som ett par bröst? Tänk alltid noga igenom dina val.
Bara för att hon är smal, betyder det att hon känner mer lycka i livet än dig? Upplever med äkta kärlek? NEJ!
Kroppsform
Det finns alla kroppsformer i världen. Pojkflicka, timglas, a-form, marsmallow form, äpple-form, bla bla bla. Vilken form du än har så är den din. Du kan inte jämföra dig med någon, för ingen är 100% likadan som en annan utseende som inseende mässigt. Inte ens enäggstvillingar (tror inte enäggstvillingar har lika stor balle om de är killar eller lika stora bröst om de är tjejer)! Visst blir det svårt när det kommer till kläder, nu med tanke på jeans. Någon har stora höfter men pinnsmala ben, någon annan kan ha stora höfter med stora vader men smala lår, osv. Det ska finnas jeans som passar alla. För mig själv är det skitsvårt. Har nog ett(!) par som sitter perfa. Av cirka 10 par. 1/10 jeans alltså. Det är ju rätt sjukt, men det gäller att hitta guldkornen - INTE att ändra dina mått runt låren för att passa just den storleken. Visst, om du inte mår bra för att du exempelvis inte orkar med vardagslivet eller helt enkelt känner dig SKITFET så kan du ju börja träna regelbundet OCH ändra din kost för att ha ett med hälsosamt liv.
Jag åt kakor igår, efter halva paketet var jag skitmätt men tryckte i mig resten ändå. Det fick jag ångest för. Varför? Jo för jag fick min kropp att må dåligt, tvingade i den föda. BAD BAD BAD! Alltså inte för att det var just kakor. Man måste kunna njuta av mat. Är du sugen, ja men ät det du är sugen på då! Men låt det inte bli en vana. Skulle jag äta allt jag var sugen på så skulle jag nog se ut som katten i Shrek 4.. Man måste verkligen tänka på sin kropp, så att den mår bra.
Jag brukar alltid tänka, du är en själ med en kropp, inte en kropp med en själ. Ta hand om ditt "boende"!
BLA BLA sammanfattning
Okej, klockan börjar bli mycket -> min hjärna börjar somna.. Så tänker flika in det sista, mest viktiga, och även lite för boys.
Personligheten. Ja, tjat om det. Men det är ju faktiskt personligheten som avgör allt. Vi låter oss sätta oss in i en situation. Tänk på någon du tycker om, vän som partner (ej familj nu). När du först träffade denna människan, visst hade du en kort stund av fördomar om denne? MEN, sen när ni väl hade ert första samtal så fick du väl en ny uppfattning om personen? Något du fastnade för, något ni hade gemensamt. Något som hjälpte er att bygga upp en vänskap/relation. När du nu tänker på denna personen, visst tänker du främst på hur den agerar eller tänker/är som person?
Till exempel, jag tänker nu på en viss kille. Det första jag tänker är; intressant person, hur tänker han egentligen? vad menar han med det? är han seriös när han säger så? gud vad smart han är! sedan kommer tanken; (förbryllande) vad har han för skostorlek? HAHA, vettefan varför den kom... Men ni förstår poängen.
Liksom titta er omkring. Se på era föräldrar. Ser de ut som två modeller med perfekta kroppar? Nej jag tror inte det. De har skavanker. Men de är/har varit kära i varandra. De har älskat varandra så pass mycket att just du har kommit till. Mycket krävs för det. Inte bara utseendet. Vi är människor, inte ett par djur som ska visa upp oss för varandra för att föra våra gener vidare. Vi är mer komplexa än så. Vi kan mer. Vi gör mer.
Även fast just din tid med pojkvän och tjottfräsen inte har kommit ännu så är den på väg. Som en troende sa till mig: "If you're still single and wonder why, it's because God hasn't finished your perfect match". Fint. Could be so, I mean. Man ska inte söka efter kärleken. Kärlek ska komma naturligt, inte påskyndat. Om det behöver ta månader innan man blir ihop (förutsatt att ni är på G) så låt det ta det. Don't rush, don't hesitate. Vem vet, ni kanske inte alls passar ihop till slut? Men samtidigt ska man inte låta det ta för lång tid. Livet är inte för evigt.
Så, för att sammanfatta skitsnacket i en kort mening: Personligheten är större, mer avgörande än utseendet.
Är det svårt att förstå, så tänk: Vill jag vara tillsammans med någon som är tillsammans med mig för utseendet? Alt. Vill jag vara tillsammans med någon för att denne ser bra ut, attraherar mig med utseendet men personlighetsmässigt är vi som en strandsatt blåval? Är det ett sådant liv jag vill ha?
Och först, det viktigaste innan du kan må bra i en relation. Älska dig själv. Du är fin som du är. Din personlighet knockar många andras, även om de kanske ser bättre ut utseendemässigt (enligt samhället/media). Trots allt är vi alla människor, en art som går ut på att föröka sig. Men också att leva. LEVA LEVA, KOM SÅ SKA VI LEVA!
Puss, kommer kanske ett pepp-inlägg till fast mer om händelser i livet/personlighets grejer som "hindrar" många av oss att våga ha en relation. Vill ni det?
SKRIVET: 2011-02-10, kl 19:44:26 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
INSPIRATIONSKRIVET: 2011-02-10, kl 17:47:36 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
EN GAMMAL GODINGSKRIVET: 2011-02-10, kl 11:52:26 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
SUGEN PÅ ATT DANSAÄr så sjukt sugen på att dansa, ska nog ta och försöka mig på QUICKs koreografier när jag kommit hem. Fast lyckas jag lära mig en hel så lär jag inte kunna sluta dansa, så typiskt mig.
Anywho, sitter ATM i skolan och chillar lite vid datorn, senare blir det film på biologin och därefter sista lektionen som är kemi. Blev ingen laboration idag, så tråkigt, då läraren inte var närvarande. Fysiken som vi hade först var dock hur kul som helst! Äntligen lite räkningar, med betoning på lite, och så fick vi böckerna. Fick ett sådant "awesome" moment, då det kändes sjukt kul och jag vill bara ha mer, mer, mer!! Så blir nog att läsa i fysikboken under timmarna man inte har annat för sig... hehe.
Men men, vi hörs senare!
Kramar
SKRIVET: 2011-02-10, kl 07:04:17 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
TIDIG DAGKramar
SKRIVET: 2011-02-08, kl 17:44:42 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
SUBWAYKram!
SKRIVET: 2011-02-08, kl 12:21:00 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
TRÄNINGI alla fall, var uppe tidigt för att komma till gymmet och springa 30min innan frukost, skola osv.. Var där strax innan kl 06.00 och det var grymt skönt med så få människor där! Runt halv sju trippade fler in. Men då var jag ju i princip klar så fick vakna till i fred ändå :-) Men shit vad jobbigt det är att träna utan energi i kroppen! I alla fall när man är på ett gym, blir ju mer variation när man springer ute ex. en sommarmorgon! Anywho, lyckades springa 4km i alla fall, inklusive uppvärmning och "nervärmning"(glömt ordet heuheu). GR8! :D
Men men, ska nog vila imorgon, vill ju inte tröttna på gymmet redan. Idag blir det plugg när jag kommer hem från skolan, men även fler blogginlägg! :) Är det något speciellt ämne ni vill att jag ska ta upp? Eller duger allt babbel som kommer ur min käft? höhö...
SKRIVET: 2011-02-08, kl 08:00:00 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
I'M ADDICTED TO YOUBörjar dagen med denna FANTASTISKA låt av underbara Shakira. Nu, skola!
SKRIVET: 2011-02-07, kl 19:47:00 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
INGEN RIDNINGMen men, inte lipa för det.. Ska istället dra till malkars runt tio tiden och springa igen, måste ju kompensera! Ska bara fixa en bra playlist först, hade riktiga problem med det på löpbandet.. haha! Fick en puls som max på 194! Det är häftigt, ens maxpuls ska väl vara något på 220 minus ens ålder? Men sen ska väl också maxpulsen vara smärtsam? I alla fall, när jag skulle gå av löpbandet kändes det jätte knasigt och jag fick vingla till omklädesrummet! HAHA! Jätte awkward var det... Och sen var jag rödare i ansiktet än jag någonsin varit! Scary! Wiiiie... jhssj
SKRIVET: 2011-02-07, kl 18:28:08 | PUBLICERAT I: VARDAGLIGT
LYCKA